Skrivelser

Kjell och Mats har tilldelats ett nyinstiftat pris för sitt stora kunnan-de och ihärdiga engagemang för tillgänglighet i tre skånska kommuner.

Ett hedersdiplom tilldelades Kjell Winberg, Höör för hans insatser vid den första massanmälnings-aktionen.

Kjell med sin egendesignade tröja på Marschen för tillgänglighet.

Du som tycker att otillgänglighet är diskriminering visa omvärlden det med dekal för bil, rullstol m m
 
Pris: 10 kr/st
 
Beställ här

Skrivelser till beslutsfattare

Korrespondens med politiker och tjänstemän som fattar beslut om tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning.


2015-02-20 - Skrivelse till:
F!:s styrelse

Gode män och Förvaltare

Hej, Gudrun!
Som medlem i F! Undrar jag om du eller någon annan kan ge mig svar på följande fråga:
Har en God man eller Förvaltare rätt att förhindra sin klient att rösta i allmänna val? Personen finns i Röstlängden.
Polisen vet inte, Justitieministern hänvisar till överförmyndaren och denne när jag inte i min kommun Höör.
Med vänliga hälsningar
Kjell Winberg

Svar från:

 Till innehållsförteckning

2015-02-07 - Skrivelse till:
JO

Kriminellt eller ej?

Riksdagens ombudsmän JO
Box 163 27, 103 26 Stockholm

Ombedd av förra justitieministern att ta kontakt med er.

Jag vill veta huruvida det är kriminellt eller ej, för God man eller Förvaltare att förhindra sin klient att rösta? Polisen vet det inte.

Jag har kontakt med en kvinna i Höör, som har en förvaltare som förhindrar henne att gå till valurnorna. Vid valet 2010 rev förvaltaren sönder röstkortet med motiveringen att kvinnan inte behövde rösta. 2010 hjälpte jag henne till vallokalen och med hennes identitetskort kunde hon rösta. Jag låste upp de olika partiernas program för personer med funktionsnedsättning så hon kunde välja parti. 2014 upprepade förvaltaren sitt agerande. Kvinnan har annan personal till sin hjälp, dessa menade också, att hon inte behövde rösta. Kvinnan vägade inte rösta vid senaste valet.

Jag har talat med en kommunpolitiker i Åstorp, som arbetar på ett hem för psykiskt sjuka. Personalen frågade brukarna om de ville rösta. Flertalet ville rösta men en del gode män och förvaltare förhindrade sina klienter. Politikern påstod att det är ett vanligt förfarande. Hur kan detta vara tillåtet, när ingen är omyndigförklarad i dagens Sverige?

Tacksam för svar.

Med vänliga hälsningar
Höör 2015-02-07
Kjell Winberg
S. Torggatan 2, 24331 Höör
kjell.winberg@gmail.com

Svar från:

 Till innehållsförteckning

2015-02-06 - Skrivelse till:
Morgan Johansson

Får man förhindra någon att rösta?

Morgan Johansson,

Jag vill veta huruvida det är kriminellt eller ej, att förhindra sin klient att rösta? Polisen vet det inte.

Jag har kontakt med en kvinna i Höör, som har en förvaltare som förhindrar henne att gå till valurnorna. Vid valet 2010 rev förvaltaren sänder röstkortet med motiveringen att kvinnan inte behövde rösta. 2010 hjälpte jag henne till vallokalen och med hennes identitetskort kunde hon rösta. Jag läste upp de olika partiernas program för personer med funktionsnedsöttning så hon kunde välja parti. 2014 upprepade förvaltaren sitt agerande. Kvinnan har annan personal till sin hjälp, dessa menade också, att hon inte behövde rösta. Kvinnan vågade inte rösta vid senaste valet.

Jag har talat med en kommunpolitiker i Åstorp, som arbetar på ett hem för psykiskt sjuka. Personalen frågade brukarna om de ville rösta. Flertalet ville rösta men en del gode män och förvaltare förhindrade sina klienter. Hur kan detta vara tillåtet, när ingen är omyndigförklarad i dagens Sverige?

Tacksam för svar.

Med vänliga hälsningar
Kjell Winberg
S. Torggatan 2, 24331 Höör, 2015-02-06

Svar från:

 Till innehållsförteckning

2015-01-22 - Skrivelse till:
Statsminister och statsråd

Personlig assistent

Statsminister och statsråd.

316 veckor har nu gått sedan konventionen om mänskliga rättigheter för funktionsnedsatta skulle börja gälla i Sverige.
Varför skall det vara så svårt att se till att konventionen fungerar så att de som lever med en funktionsnedsättning får vara fullvärdiga medborgare? Att få leva ett liv utan begränsningar med hjälp av personliga assistenter. Allt fler mister sin rätt till personlig assistans eller får den aldrig beviljad, trots grava funktionsnedsättningar. Helt i strid med konventionen! Är det så Sverige ska fungera år 2015?
Mvh
Kjell Winberg

Har ej svarat.

 Till innehållsförteckning

2010-05-26 - Skrivelse till:
Till alla partiledare.

Är tortyr inte brott?

Jag vckte partiledarna via Amnesty och har ftt fljande svar:

Svar från:

 Till innehållsförteckning

2009-08-03 - Skrivelse till:
Lennart Lundqvist, Simrishamn

Får du det du äskat?

Frvaltningschef Lennart Lundqvist,


Med anledning av brevvxling med gatudirektr Rolf Jonsson, Malm, undrar jag om din situation r likartad.

Jag undrar om du fr att gra vergngsstllen i Simrishamn s de blir anvndbara av svl rrelsehindrade, synskadade som kognitivt funktionsnedsatta personer fr den budget du skat?
S du kan leva upp till riksdagens ratificering 1993 av FN:s standardregler om delaktighet och jmlikhet fr personer med funktionsnedsttning och riksdagens beslut 2000 frn patient till medborgare vilket innebr att Enkelt Avhjlpta Hinder, EAH, ska vara undanrjda senast vid utgngen av 2010. vergngsstllen mste betraktas som EAH.

Rolf Johansson fr inte vad han skat och slunda stoppar kommunpolitikerna hans mjlighet att leva upp till riksdagens fattade beslut. r situationen densamma fr dig i Simrishamn?
Anledningen till min frga r att jag ofta r i Simrishamn med min rrelsehindrade son och hjlper en god vn med rollator. Allt som oftast nr vi gr ut i kommunen fr vi vnda om eftersom de inte tar sig ner fr kanterna med rullstol eller rollator.

Hr 2009-08-03
Mvh
Kjell Winberg







Har ej svarat.

 Till innehållsförteckning

2009-08-03 - Skrivelse till:
Kenth Hasselgren, Ängelholm

Får du det du äskat?

Teknisk chef Kenth Hasselgren,


Med anledning av brevvxling med gatudirektr Rolf Jonsson, Malm, undrar jag om din situation r likartad.

Jag undrar om du fr att gra vergngsstllen i ngelholm s de blir anvndbara av svl rrelsehindrade, synskadade som kognitivt funktionsnedsatta personer fr den budget du skat?
S du kan leva upp till riksdagens ratificering 1993 av FN:s standardregler om delaktighet och jmlikhet fr personer med funktionsnedsttning och riksdagens beslut 2000 frn patient till medborgare vilket innebr att Enkelt Avhjlpta Hinder, EAH, ska vara undanrjda senast vid utgngen av 2010. vergngsstllen mste betraktas som EAH.

Rolf Johansson fr inte vad han skat och slunda stoppar kommunpolitikerna hans mjlighet att leva upp till riksdagens fattade beslut. r situationen densamma fr dig i ngelholm?
Anledningen till min frga r att min rrelsehindrade son bor i ngelholm och att vi allt som oftast fr vnda om eftersom han inte tar sig ner fr kanterna med sin rullstol.

Hr 2009-08-03
Mvh
Kjell Winberg






Har ej svarat.

 Till innehållsförteckning

2009-08-03 - Skrivelse till:
Johan Lavesson, Höör

Helt onödiga hinder.

Hej Johan Lavesson,

Tack fr ditt svar.

Av svaret utgr jag frn att du beviljats det belopp du skat.
Jag har sett vissa frndringar men i flesta fall r de inte utformade fr de tre grupper jag angivit i mitt frra mail.
Som du ser s bor jag i kvarteret Myggan 2. D jag kom hit fanns tv dliga vergngsstllen utmed Vstergatan. Ett vergngsstlle ver Norra Torggatan och det andra ver Sdra Torggatan, dessa togs bort fr ett antal r sedan. Frn Sdra Torggatan 2 kmpar dagligen flera med sina rullstolar och/eller rollatorer fr att ta sig frn kvarteret t.ex. till COOP tvrs ver Sdra Torggatan.
En av rullisterna har, sedan flera r tillbaka, dessutom bett kommunen att enkelrikta Sdra Torggatan med frdriktning enbart frn Vstergatan mot Nya Torg. Det r direkt livsfarligt att ta sig ut p Sdra Torggatan med rullstol och ha trafik frn tv hll. Ngon frndring har inte gt rum.
Jag upplever inte ngon kommun (Jag vistas i flera Sknekommuner varje mnad), allts inte bara Hr, att det finns ngon verklig ambition att tillgngliggra kommunerna t alla dess invnare. Dessutom tycks man inte vara medvetna om att det ven r beslutsfattarna sjlva som kan bli morgondagens funktionsnedsatta. Inte heller tycks man vara medveten om hur det r att leva med funktionsnedsttningar och dagligen stta p helt ondiga hinder.

Hr 2009-08-03
Mvh
Kjell Winberg


 Till innehållsförteckning

2009-07-26 - Skrivelse till:
Johan Lavesson, Höör

Är din situation likartad?

Vg- och trafikingenjr Johan Lavesson,


Med anledning av brevvxling med gatudirektr Rolf Jonsson, Malm, undrar jag om din situation r likartad.

Jag undrar om du fr att gra vergngsstllen i Hr s de blir anvndbara av svl rrelsehindrade, synskadade som kognitivt funktionsnedsatta personer fr den budget du skat? S du kan leva upp till riksdagens ratificering 1993 av FN:s standardregler om delaktighet och jmlikhet fr personer med funktionsnedsttning och riksdagens beslut 2000 frn patient till medborgare vilket innebr att Enkelt Avhjlpta Hinder, EAH, ska vara undanrjda senast vid utgngen av 2010. vergngsstllen mste betraktas som EAH.

Rolf Johansson fr inte vad han skat och slunda stoppar kommunpolitikerna hans mjlighet att leva upp till riksdagens fattade beslut. r situationen densamma hr i Hr?

Hr 2009-07-26
Mvh
Kjell Winberg






 Till innehållsförteckning

2009-07-25 - Skrivelse till:
Gatudirektör Rolf Jonsson

Tack för ditt agerande!

KJELL WINBERG
S. Torggatan 2, 243 31 HR, telefon & fax 0413-226 40, mobil 0730-58 67 53,
e-post kjell.winberg@gmail.se , hemsida www.tillforalla.se



Gatudirektr Rolf Jonsson,

Med stort intresse har jag fljt ditt agerande angende Umas. Tack!
Det r precis som du sger att ngon mste sga ifrn och d r det en frdel om man har din position i samhllet.

Jag vet att du som gatudirektr mste hlla dig till budget och politiska direktiv. Det vore dock nskvrt att Malm fick ordentliga vergngsstllen som ven kunde betjnas av rrelsehindrade, synskadade och kognitivt funktionsnedsatta utan att du sjlv ska behva drabbas. Tar du i med lika stor kraft med politikerna i denna frga?

G grna in p min hemsida www.tillforalla.se som helt handlar om tillgnglighet fr funktionshindrade.

Mvh
Kjell Winberg




Svar från:

 Till innehållsförteckning

2009-07-25 - Skrivelse till:
Gatudirektör Rolf Jonsson

Rolf Jonsson vem bromsar?

Gatudirektr Rolf Jonsson,

Tack fr snabbt svar!

Du skriver att ni satsar allt ni kan. Beror det inte p att ni skat fr lite pengar fr att kunna leva upp till riksdagens ratificering 1993 av FN:s standardregler om delaktighet och jmlikhet fr personer med funktionsnedsttning och riksdagens beslut 2000 frn patient till medborgare vilket innebr att Enkelt Avhjlpta Hinder, EAH, ska vara undanrjda senast vid utgngen av 2010? vergngsstllen mste betraktas som EAH.

Det kanske r politikerna som bromsar?

Har inte handikapporganisationerna ptalat vikten av riktigt utformade vergngsstllen? r handikapporganisationerna bromsklossar?

Du skriver att ni inte negligerar dessa problem. Jag undrar starkt vem som bromsar med tanke p hur vergngsstllen ser ut landet ver, allts inte enbart Malm, som du basar ver.

Mvh
Kjell Winberg

Svar från:

 Till innehållsförteckning

2009-06-26 - Skrivelse till:
Mona Sahlin

Svar till Mona Sahlin

Till Mona Sahlin

Tack fr svaret.

Om du, riksdag, liksom regeringen och tjnstemnnen vid departementen och SKL tror att Sverige, med den fart ni hitintills visat, kan bli tillgngligt inom verskdlig framtid d vet ni inte hur Sverige ser ut ej heller vilka ondiga hinder funktionshindrade dagligen utstts fr.

Det r skamligt att vare sig denna eller fregende regering gjort krafttag fr att f Sverige tillgngligt s att alla mnniskor blir lika vrda, f samma rttigheter, bli delaktiga i samhllet och drmed knna sig jmlika.

Just nu visar ni klart er okunnighet. DHR har bjudits in till Rd-grnt mingel en av kvllarna i Almedalen. Vid frfrgan fick Maria Johansson, frbundsordfrande, besked om att det tyvrr r ngra trappsteg in i lokalen - men vl dr inne r det plan mark i trdgrden och att man grna erbjuder brhjlp.

Enligt Unga Hrselskadade r i Almedalen, enligt kalendariet, endast 5 procent som har teleslinga vid de ver 1000 seminarierna. Bara 2,5 procent erbjuder teckensprkstolkning. Hur tillgngligt r det fr synskadade?

Handikapprrelsen har ptalat otillgngligheten i Almedalen r efter r utan ngot resultat. Om Almedalen r omjligt att tillgngliggra borde ni sedan lnge ha valt en annan plats!

Det r 43 r sedan riksdagen fattade beslut om att offentliga lokaler skulle gras tillgngligt. 30 r sedan den allmnna kollektivtrafiken skulle gras tillgnglig. Ett helt aktivt mnskoliv har frflutit utan att de kunnat vara delaktiga i vrt s kallade demokratiska samhlle.

Hr 2009-06-26
Mvh
Kjell Winberg
Winberg.kjell@gmail.com

Har ej svarat.

 Till innehållsförteckning

2009-05-30 - Skrivelse till:
Svar till Maria Larsson

Frustrationen ökar lavinartat!

Bsta Maria Larsson!

Tack fr svaret.

Om du, regeringen och tjnstemnnen vid omnmnda departement tror att Sverige kan bli tillgngligt p de 18 mnader som terstr till utgngen av 2010 d vet ni inte hur Sverige ser ut ej heller vilka ondiga hinder funktionshindrade dagligen utstts fr.

Det r skamligt att vare sig denna eller fregende regering gjort kraftag fr att f Sverige tillgngligt s att alla mnniskor blir lika vrda, f samma rttigheter, bli delaktiga i samhllet och drmed knna sig jmlika.

Frustrationen kar lavinartat bland funktionsnedsatta vilket kan f allvarliga fljder. Marschen fr tillgnglighet fretogs 2003-2006 endast i Stockholm idag tre r senare p 29 olika orter i Sverige.

Jag nskar ven dig en skn sommar.

Hr 2009-05-30
MVH
Kjell Winberg

Har ej svarat.

 Till innehållsförteckning

2009-04-25 - Skrivelse till:
Höörs kommunpolitiker

För kännedom

KJELL WINBERG
S. Torggatan 2, 243 31 HR, telefon & fax 0413-226 40, mobil 0730-58 67 53,
e-post winberg.kjell@gmail.com , hemsida www.tillforalla.se


ppet brev till partiledarna och berrda statsrd.

Undertecknade skrev till ovanstende 2009-01-04 med krav om att nu stta igng med att gra samhllet tillgngligt och samtidigt f mnniskor i arbete.

Ingen av er har reagerat p vr korta skrivelse. Ska vi tolka det som att ert intresse fr ett tillgngligt samhlle inte str srskilt hgt i kurs - eller?

Mnga framstende svenskar har framfrt liknande rekommendationer fr att f mnniskor i arbete.

Om ni verkligen tror p alla mnniskors lika vrde och rttigheter och om delaktighet och jmlikhet d ska ni omedelbart se till att samhllet grs tillgngligt!

Vi vet att ni tnker flytta fram tiden fr ett tillgngligt samhlle men vi har ftt nog! Fr mer n 40 r sedan skulle offentliga lokaler gras tillgngliga. Fr 30 r sedan skulle den allmnna kollektivtrafiken gras tillgnglig. Fr 9 r sedan beslutades att Sverige skulle vara tillgngligt senast 2010. Fortfarande r varierande mellan 70-90 % i kommunerna otillgngligt fr flera olika funktionshindergrupper.

Ni som politiker och offentliga sektorns tjnstemn ska vl genom era befattningar just peka p hindrens faktum och att lagstifta det som banar vg fr ett tillgngligt samhlle eller?

Vi ser fram emot ett verkligt agerande och inte ytterligare frdrjningar. Vi diskrimineras flera gnger dagligen och hrdar inte ut lngre. Ni mste vara medvetna om att det r ni sjlva som r morgondagens funktionshindrade.

Mvh
Hr 2009-04-22
Kjell Winberg, winberg.kjell@gmail.com



Har ej svarat.

 Till innehållsförteckning

2009-04-24 - Skrivelse till:
Partiledarna & två statsråd.

Tillgänglighet för funktionshindrade.

KJELL WINBERG
S. Torggatan 2, 243 31 HR, telefon & fax 0413-226 40, mobil 0730-58 67 53,
e-post winberg.kjell@gmail.com , hemsida www.tillforalla.se


ppet brev till partiledarna och berrda statsrd.

Undertecknade skrev till ovanstende 2009-01-04 med krav om att nu stta igng med att gra samhllet tillgngligt och samtidigt f mnniskor i arbete.

Ingen av er har reagerat p vr korta skrivelse. Ska vi tolka det som att ert intresse fr ett tillgngligt samhlle inte str srskilt hgt i kurs - eller?

Mnga framstende svenskar har framfrt liknande rekommendationer fr att f mnniskor i arbete.

Om ni verkligen tror p alla mnniskors lika vrde och rttigheter och om delaktighet och jmlikhet d ska ni omedelbart se till att samhllet grs tillgngligt!

Vi vet att ni tnker flytta fram tiden fr ett tillgngligt samhlle men vi har ftt nog! Fr mer n 40 r sedan skulle offentliga lokaler gras tillgngliga. Fr 30 r sedan skulle den allmnna kollektivtrafiken gras tillgnglig. Fr 9 r sedan beslutades att Sverige skulle vara tillgngligt senast 2010. Fortfarande r varierande mellan 70-90 % i kommunerna otillgngligt fr flera olika funktionshindergrupper.

Ni som politiker och offentliga sektorns tjnstemn ska vl genom era befattningar just peka p hindrens faktum och att lagstifta det som banar vg fr ett tillgngligt samhlle eller?

Vi ser fram emot ett verkligt agerande och inte ytterligare frdrjningar. Vi diskrimineras flera gnger dagligen och hrdar inte ut lngre. Ni mste vara medvetna om att det r ni sjlva som r morgondagens funktionshindrade.

Mvh
Hr 2009-04-24
Kjell Winberg, winberg.kjell@gmail.com




 Till innehållsförteckning

2009-03-20 - Skrivelse till:
Statsvetare, Oslo, Uppsala

Blankröst eller avstå?

ppet brev till, av Aaron Maltais rekommenderade, statsvetarna Johannes Bergh, Oslo Universitet och Fredrik Uggla, Katrin Uba vid Statsvetenskapliga Institutionen, Uppsala samt Mikael Gilljam.


Oron brjar bli stor bland funktionshindrade, som upplever att Sverige inte har ngot intresse av att leva upp till svensk lagstiftning eller ratificerade FN-konventioner.
Endast vnsterpartiet har i sitt handlingsprogram tankegngar som r i verensstmmelse med handikapprrelsen. F r dock intresserade av att rsta p vnstern och mnga funderar ver att antingen rsta blankt eller stanna hemma.
Jag skulle bli glad om ngon av ovanstende statsvetare skulle vara vnlig att besvara fljande frgor:

Vad hnder med blankrster eller att vgra rsta vid riksdags-, kommun- och regionval?

1. Redovisas blankrster enbart som blankrster, Frdelas blankrsterna p de tv strsta partierna eller Frdelas blankrsterna p annat stt?
2. Hur upplevs dessa som rstar blankt?
3. Vilken effekt fr det om man vgrar g till valurnorna?
4. Hur upplevs dessa som vgrar rsta?

Med vnlig hlsning
Kjell Winberg


 Till innehållsförteckning

2009-03-17 - Skrivelse till:
Statsvet. Inst., Uppsala

Röstning vid kommande val.

ppet brev till Mats Lundstrm, Aaron Maltais och Jrgen dalen vid Statsvetenskapliga Institutionen, Uppsala


Oron brjar bli stor bland funktionshindrade, som upplever att Sverige inte har ngot intresse av att leva upp ens till svensk lagstiftning eller ratificerade FN-konventioner.
Endast Vnsterpartiet har i sitt handlingsprogram tankegngar som r i verensstmmelse med handikapprrelsen. F r dock intresserade av att rsta p Vnsterpartiet och mnga funderar ver att antingen rsta blankt eller stanna hemma.
Jag skulle bli glad om ngon av ovanstende statsvetare skulle vara vnlig att besvara fljande frgor:

Vad hnder med blankrster eller att vgra rsta vid riksdags-, kommun- och regionval?

1. Redovisas blankrster enbart som blankrster, Frdelas blankrsterna p de tv strsta partierna eller Frdelas blankrsterna p annat stt?
2. Hur upplevs dessa som rstar blankt?
3. Vilken effekt fr det om man vgrar g till valurnorna?
4. Hur upplevs dessa som vgrar rsta?

Med vnlig hlsning
Kjell Winberg


 Till innehållsförteckning

2009-01-23 - Skrivelse till:
Statsvet. Inst., Lund

Rösta blankt eller avstå.

Hr 2009-01-23


Till Statsvetenskapliga Instutionen, Lund


Oron brjar bli stor bland funktionshindrade, som upplever att Sverige inte har ngot intresse av att leva upp ens till svensk lagstiftning eller ratificerade FN-konventioner.
Endast vnsterpartiet har i sitt handlingsprogram tankegngar som r i verensstmmelse med handikapprrelsen. F r dock intresserade av att rsta p vnstern och funderar ver att antingen rsta blankt eller stanna hemma.
Jag skulle bli glad om ngon statsvetare skulle vara vnlig att besvara fljande frgor:

Vad hnder med blankrster eller att vgra rsta vid riksdags-, kommun- och regionval?

1. Redovisas blankrster enbart som blankrster?
2. Frdelas blankrsterna p de tv strsta partierna?
3. Frdelas blankrsterna p annat stt?
4. Hur upplevs dessa som rstar blankt?
5. Vilken effekt fr det om man vgrar g till valurnorna?
6. Hur upplevs dessa som vgrar rsta?

Med vnlig hlsning
Kjell Winberg

Har ej svarat.

 Till innehållsförteckning

2009-01-04 - Skrivelse till:
Partiledare och Statsråd

Tillgänglighet

KJELL WINBERG
S. Torggatan 2, 243 31 HR, telefon & fax 0413-226 40, mobil 0730-58 67 53, hemsida www.tillforalla.se

ppet brev till partiledarna fr C, Fp, Kd, M, Mp, S och V samt Nyamko Sabuni och Maria Larsson.

NU! Nu har ni mjlighet att visa, att ni tror p det ni sjlva beslutat om. Att alla mnniskor har lika vrde och rttigheter genom att gra Sverige tillgngligt fr mnniskor med funktionsnedsttningar. Det kommer att skapa mnga arbetstillfllen om staten str fr fiolerna och inte lasta ver ombyggnadskostnaderna p enskilda fretagare, kommuner och landsting.

Med vnlig hlsning
Kjell Winberg, e-post winberg.kjell@gmail.com

Stefan Storeni, e-post xstoreni@hotmail.com
Mats Winberg, e-post mats.winberg5@gmail.com
Inger Wiggosdotter-Ahnmark, e-post wiggosdotter0413@spray.se

Har ej svarat.

 Till innehållsförteckning

2008-02-08 - Skrivelse till:
Cecilia Grefve, socialchef

Specialdesignade lägenheter, Höör

Cecilia Grefve,

Med anledning av en artikel i SkD 2008-02-08 om att allmnheten fr delge sina synpunkter om ett tjugotal specialdesignade lgenheter p vster och jag grna skulle deltaga men befinner mig just d p annan ort skriver jag fljande:

Jag vet inte om det r politiska eller tjnstemannatankar som ligger bakom men det vittnar om stor okunnighet. Bst hade varit de lgenheter som byggs p Mejeritomten eftersom det r nra till affrer och den yttre miljn r mindre kuperad. Alla mnniskor vill bo hemma s lnge man kan. Ingen av oss har ngon garantisedel p att livet igenom f vara friska eller aldrig drabbas av olyckshndelser, som leder till livslnga funktionsnedsttningar.

Ni kan alla, frberedande eller beslutande, ltt ta reda p vad som skulle vara bst genom att sjlva stta er i en manuell rullstol, stta sdana glasgon p er s synfrmgan kraftigt frsmras eller stta proppar i ronen s det mesta av andras tal frsvinner. D fr ni en bttre bild ver hur bostder och samhllet fungerar. Det r inte bara bostaden som mste vara tillgnglig utan ven mjligheten att frflytta sig i samhllet.
Myndigheter som Boverket och Handisam ger mnga kloka rd liksom Bygg Klokt. Deras olika rekommendationer tillsammans med er nyvunna erfarenhet kommer d att leda till bttre bostder, offentliga platser och lokaler.

Ngra tips fr bostadsbygge: mer kvadratformade rum & kk n rektangulra, helt slta golv utan ngra nivskillnader eller trsklar, breda kontrastmarkerade drrar och stora toaletter dr det behvs utrymme fr tvttmaskin och torktumlare (mnga drabbas av inkontinens och det blir svrt med att komma till att tvtta klder nr det behvs i gemensamma tvttutrymmen), duschutrymmen s stora att det ven finns plats fr vrdpersonal.


Med vnlig hlsning

Hr 2008-02-08
Kjell Winberg

Har ej svarat.

 Till innehållsförteckning

2008-01-31 - Skrivelse till:
Nyamko Sabuni, (fp)

En lag om diskriminering.

Nyamko Sabuni,

Vi tror skert att du frsker gra vad du kan fr att f tillstnd en lag om diskriminering av personer med funktionsnedsttningar, men vi r ocks medvetna om att det krvs majoritet i alla sammanhang. S ven i regering och riksdag.

Nr det gller den fysiska tillgngligheten, exempelvis till offentliga lokaler dit affrer, restauranger och kafer hr r fortfarande mellan 70 90 % otillgngliga fr exempelvis rullstolsburna, trots att det r mer n 40 r sedan frsta beslutet kom att tillgngliggra dessa. Den som vid denna tidpunkt var 25 r och gladdes t att kunna delta i samhllet som jmlik kan bara konstatera att nu vid passerade 65 fortfarande inte r jmlik trots alla vackra ord och fattade beslut. Ett helt mnskligt liv har genom otillgngligheten inaktiverats.

Det r 30 r sedan frsta beslutet kom att tillgngliggra den allmnna kollektivtrafiken. Fortfarande r strre delen otillgngligt fr svl rrelsehindrade som syn- och hrselskadade.

Om Sverige ska kunna bli tillgngligt mste det vara Staten som betalar kostnaden. Annars kommer fattiga kommuner eller nringsidkare att avst. Det ska inte spela ngon roll var man bor i landet det ska vara tillgngligt verallt dr det r mjligt. Kan man gra fjllvrlden tillgnglig s r det ju n enklare i byggd milj. nd byggs det helt nytt som inte r tillgngligt! Kommunpolitiker vi talat med sger: Det r inte svrt att sitta i riksdagen och fatta beslut om vad vi i kommunerna ska gra nr de inte skickar med medel, pengar.

Allt tal om okunnighet om funktionsnedsttningar r nrmast skrmmande att lsa om, remissinstansers svar. Det r ju mycket enkelt att sjlv stta sig i rullstol och frska ta sig frn sitt hem till sitt arbete och skta det sittande i rullstolen. Eller f glasgon som nedstter synen kraftigt och nd skta det dagliga livet. Proppar i ronen s man endast hr en brkdel av det som sgs. D fr man en liten inblick i hur livet dagligen r fr mnga mnniskor i vrt samhlle.

Vi har svrt att tnka oss att kompletteringen av Diskrimineringskommittns vervganden kommer att g snabbt med tanke p ovanstende beskrivna lngsamhet. Vi knner oss som tredje klassens medborgare fjrran frn mjlighet till delaktighet och jmlikhet i Sverige.

Med vnlig hlsning
Hr 2008-01-31
Kjell Winberg och Stefan Storeni


Svar från:

 Till innehållsförteckning

2008-01-31 - Skrivelse till:
Maria Larsson (kd)

Krävs majoritet i alla sammanhang.

Maria Larsson,

Tack fr ditt svar. Vi tror skert att du frsker gra vad du kan, men vi r ocks medvetna om att det krvs majoritet i alla sammanhang. S ven i regering och riksdag.

Nr det gller den fysiska tillgngligheten, exempelvis till offentliga lokaler dit affrer, restauranger och kafer hr r fortfarande mellan 70 90 % otillgngliga fr exempelvis rullstolsburna, trots att det r mer n 40 r sedan frsta beslutet kom att tillgngliggra dessa. Den som vid denna tidpunkt var 25 r och gladdes t att kunna delta i samhllet som jmlik kan bara konstatera att nu vid passerade 65 fortfarande inte r jmlik trots alla vackra ord och fattade beslut. Ett helt mnskligt liv har genom otillgngligheten inaktiverats.

Det r 30 r sedan frsta beslutet kom att tillgngliggra den allmnna kollektivtrafiken. Fortfarande r strre delen otillgngligt fr svl rrelsehindrade som syn- och hrselskadade.

Om Sverige ska kunna bli tillgngligt mste det vara Staten som betalar kostnaden. Annars kommer fattiga kommuner eller nringsidkare att avst. Det ska inte spela ngon roll var man bor i landet det ska vara tillgngligt verallt dr det r mjligt. Kan man gra fjllvrlden tillgnglig s r det ju n enklare i byggd milj. nd byggs det helt nytt som inte r tillgngligt! Kommunpolitiker vi talat med sger: Det r inte svrt att sitta i riksdagen och fatta beslut om vad vi i kommunerna ska gra nr de inte skickar med medel, pengar.

Allt tal om okunnighet om funktionsnedsttningar r nrmast skrmmande att lsa om, remissinstansers svar. Det r ju mycket enkelt att sjlv stta sig i rullstol och frska ta sig frn sitt hem till sitt arbete och skta det sittande i rullstolen. Eller f glasgon som nedstter synen kraftigt och nd skta det dagliga livet. Proppar i ronen s man endast hr en brkdel av det som sgs. D fr man en liten inblick i hur livet dagligen r fr mnga mnniskor i vrt samhlle.

Vi har svrt att tnka oss att kompletteringen av Diskrimineringskommittns vervganden kommer att g snabbt med tanke p ovanstende beskrivna lngsamhet. Vi knner oss som tredje klassens medborgare fjrran frn mjlighet till delaktighet och jmlikhet i Sverige.

Med vnlig hlsning
Hr 2008-01-31
Kjell Winberg och Stefan Storeni

Har ej svarat.

 Till innehållsförteckning

2008-01-22 - Skrivelse till:
Lars Ohly/Marielle Nakunzi,(v)

Anpassning en investering!

Tack Lars Ohly och Marielle Nakunzi fr Ert svar p vrt ppna brev om tillgnglighet fr personer med funktionsnedsttning.

D en av undertecknad lever i "rullande" tillvaro och stndigt upplever otillgnglighet i ett annat perspektiv n personer som inte har funktionsnedsttningar. Talar inte enbart i egen sak, utan mer hur "alla" oavsett om du r funktionshindrad eller ej, skulle uppleva hur det r att diskrimineras varje dag, 365 dagar om ret!

Ngot att tnka p och vi ska inte heller glmma bort att om vi fljer den befintliga lagstiftning som faktiskt finns, s borde detta inte vara ett problem - snarare mjligheter fr "alla" att trivas och m bra. Det innebr ur ett ekonomiskt perspektiv besparing d mnniskors allmntillstnd skulle bli bttre!

Att anpassa tillgngligt r ingen kostnad - det r en investering!

Med varma och goda hlsningar om ett tillgngligare samhlle.

Stefan Storeni
Tingshusgatan 4, 262 32 ngelholm

Kjell Winberg tackar ocks fr Ert svar!


 Till innehållsförteckning

2008-01-10 - Skrivelse till:
Skåne läns västra valkrets

Jag är diskriminerad!

Jag, Mats Winberg, boende i din valkrets, vill uppmrksamma dig p att det varje dag diskrimineras tiotusentals mnniskor i Sverige, utan pfljd.

Frsta hindret nr jag rullar ut frn min bostad r svrigheter med att korsa gatan. Hga kanter eller branta avfasningar. Allt fr ofta, p andra stllen, fr jag vnda om och ska lmplig nedfart. De flesta affrer, restauranger, kafer har trappsteg in eller fr branta ramper. Hissar liksom handikapptoaletter r inte sllan fr korta och trnga. Listan kan gras mycket lng. FN:s standardregler om delaktighet och jmlikhet fr personer med funktionsnedsttningar har Sverige ratificerat. Tycker du att jag kan vara delaktig i samhllet med dessa hinder? Tycker du att jag r jmlik? De enda jag r jmlik med r alla mina olycksbrder.

Eftersom otillgnglighet leder till utestngning av personer med funktionsnedsttningar mste detta missfrhllande omfattas av den nya diskrimineringslag som just nu bereds av regeringen.

Jag frvntar mig att du som folkvald gr vad du kan fr att otillgnglighet fr personer med funktionsnedsttningar i lag kommer att klassas som diskriminering.

Ett diskrimineringsskydd mot bristande tillgnglighet r en frutsttning fr att Sverige skall kunna ratificera FN:s konvention om mnskliga rttigheter fr personer med funktionsnedsttningar.

Med vnlig hlsning
ngelholm 2008-01-10
Mats Winberg


 Till innehållsförteckning

2007-12-17 - Skrivelse till:
Partiledarna & Maria Larsson

Otillgänglighet är diskriminering

ppet brev om tillgnglighet fr funktionshindrade.

Debattens vgor gr hga och mnga har ider om anpassning av miljer som r otillgngliga fr personer med funktionsnedsttningar. Sveriges Riksdag har varit med och fattat beslut om att flja lagar och freskrifter. Inte att frglmma de ratificeringar som bland andra r beslutade i FN:s konvention om mnskliga rttigheter fr personer med funktionsnedsttningar. Ni politiker har bland annat tagit ett propositionsbeslut Frn patient till medborgare som innebr att enkelt tgrdade hinder ska vara avhjlpta senast 2010. Regeringen ansg att en tidsperiod av 10 r skulle vara fullt tillrckligt fr dessa tgrder.

Vart har denna skrivbordsprodukt hamnat tro? r det bara ord och ingen handling som gller? Eller kan de m hnda vara s att kunskapen fattas till att frverkliga det i vrt moderna och demokratiska samhlle dr alla oavsett funktionsnedsttning har samma rtt till ett vrdigt liv med mjlighet till integrering?

Finner det smaklst av folkvalda parlamentariker att inte klara av att frverkliga de beslut man r med om att fatta i demokratins tecken och som skall delegeras ner till regional och kommunal niv!

r det nu diskussionen om mnniskors rtt till integrering och vrdigt liv borde avstanna och glmmas bort? Fr vissa i svenskt etablissemang skulle det med all skerhet vara s. Fr oss och mnga andra med funktionsnedsttningar har inte ens kampen fr ett vrdigt liv brjat.

Tanken har slagit oss d en av oss undertecknade ven r politiskt vald i en av Sveriges kommuner. Tnk om extrema partier tog till sig denna frga om tillgnglighet p agendan och drmed skapar en profil dr deras mindre nskvrda partiprogram fr en stor genomslagskraft.

Vart ligger ansvaret? r det hos den enskilde medborgaren eller r det hos de folkvalda politiker som vart 4:e r anser att vr rst r ovrderlig i den politiska processen som frs i maktens boning och framfrallt i region och kommun som har det yttersta ansvaret fr att besluten om tillgnglighet verkstlls!

Vart finns empatin? Insikten om att vi tillsammans skapar samhllet av idag knns avlgsen, d den enskildes rst inte respekteras frn dem som vi faktiskt har valt till att representera oss. Ja, vi r medvetna om att vi som vljare har ett ansvar, men d nu inte de demokratiska fundamenten fungerar p ett tillfredstllande stt, s knns det ytterst viktigt att skriva detta ppna brev till vra politiker och det oberoende av politiskt hemvist.

Vad ska d gras fr att tillfredstlla oss med funktionsnedsttningar? Jo, att verkstlla fattade beslut! Att frst att vr kunskap r relaterad till de hinder vi dagligen konfronteras med. ven frst att det som kan passa oss nr det gller tillgnglighet kan ocks passar andra i samhllet!

Tillgnglighet r ingen kostnad det r en investering!


ngelholm 2007-12-17

Kjell Winberg, brilliant2@spray.se och Stefan Storeni, storeni@ektv.nu


   Innehåll på den här sidan: